tisdag 31 januari 2017

Om blondiner har roligare?

Sommaren 2008 blev jag blondin. Det var andra gången i livet, jag var blond som barn. Riktigt linblond. Någonstans bland mammas efterlämnade saker finns en hårlock som klipptes av när jag var i tvåårsåldern. Men med mig var det som med så många andra svenskar som föds riktigt blonda, jag mörknade med åren.

En annan hårlänk, som klipptes av när jag i tolvårsåldern, är snarast askblond. Eller som mamma brukade säga: Cendré. Efter en plötslig, naturligt uppflammande kolorering mot koppar i tonåren – ett arv efter mamma, som hade en lång och tjock kopparröd fläta när hon gick i skolan – sjönk min hårfärg permanent tillbaka mot asktonerna. Den här gången så mörkt ett askblont hår kan bli och fortfarande räknas som blont.

Eller för att säga det rakt ut – mellansvenskt sorkfärgat.


Sommaren 2008 hade jag hunnit gå hos Lena "Eko-Lena" Jansson på Friekosör i närmare tio år och hade hunnit pröva åtskilliga ekologiska hårfärger. De flesta mättat guldbruna eller mustigt brunröda toner. Men sommaren 2008 var det alltså dags för en stor förändring. Jag skulle bli blondin!

Lena hade fått hem enspeciell vulkanlera som blekte hår ned mot blonda nyanser. Jag blev inpackad i vulkanlera, fick sitta någon timme eller så och när leran tvättades bort – kände jag nätt och jämt igen mig själv.

Jag var verkligen blond. Det var en färg mer mättad än min barndoms linblonda, snarast ett slags mörkt gyllenblont. Ungefär som gammalt guld.


Jag vet inte om talesättet stämmer, att blondiner skall ha roligare än andra, men sommaren 2008 var i alla fall väldigt rolig.



Eko-bloggen kommer att återuppstå!

2012 skapade jag en blogg på en annan bloggplatform (som icke skall nämnas vid namn) där jag skrev om ekologisk hud- och hårvård ur en nöjd kunds perspektiv.

Jag skrev enbart om märken, produkter och leverantörer jag själv känner till och använder och vet att de är OK (den ekologiska hud- och hårvårdsbranschen är rena vilda västern med lycksökare och fejkprodukter sida vid sida med seriösa tillverkarna). Detta medförde att när jag väl skrivit om dessa leverantörer och produkter och mina personliga upplevelser så fanns det inte så mycket mer att skriva om alla gånger så bloggen uppdaterades inte särskilt ofta.

Det innebar dock inte att bloggen var övergiven, jag väntade på mer aktivitet hos och från dessa producenter och leverantörer så jag skulle ha någonting nytt och fräscht och intressant att skriva om och inte tugga om samma skåpmat flera gånger. 

Men någon gång förra året ansåg ovan (icke) nämnda bloggplattform att bloggen var övergiven och raderade den. Allt mitt arbete var plötsligt, utan någon som helst förvarning, bara borta.

Olyckligtvis hade jag arbetat väldigt mycket direkt i bloggplattformens publiceringsverktyg, så jag har bara delar av texterna sparade på min egen dator. Man lär sig av erfarenheten.

Och det pinsamma är att eftersom jag inte fick något besked om att min blogg raderats, så fortsatte jag glad i hågen att referera till den

Men det här är någonting jag brinner för, att växla till ekologiska hud- och hårvårdsprodukter har hjälpt mig på flera sätt och jag vill hjälpa till att sprida kunskapen och väcka intresset. Med det lilla material jag har att tillgå kommer jag att försöka återskapa min eko-blogg.

Men efter den här betan kommer jag inte att återvända till den tidigare bloggplattformen och försöker därför återskapa min eko-blogg här på Blogger.